Diazepam och beroende

Beroende kan uppstå redan efter 4-6 veckor.

Diazepam är en substans som är beroendeframkallande och dessutom är den klassad som narkotika i Sverige. Den långa halveringstiden ökar också risken för att ett beroende uppstår. För dig som är känslig kan ett beroende av diazepam uppstå så snart som inom ett par veckor. Efter 4-6 veckors kontinuerlig användning är det inte ovanligt att ett starkt beroende har utvecklats.

Regelbunden konsumtion och höga doser ökar självfallet risken för beroende, så om du har ordinerats diazepam för regelbundet bruk, bör du tillsammans med din läkare försöka hitta en så låg dos som möjligt, som ändå ger önskad effekt.

Om du tar mediciner med diazepam på regelbunden basis och du vill sluta utan att drabbas av abstinenssymptom måste du följa en noggrann avgiftningsplan. Du bör gradvis minska dosen under flera veckor, i vissa fall under flera månader. Räkna med ungefär en veckas avgiftning för varje månad du tagit diazepam. Rådgör med din läkare om hur din nedtrappning bör se ut.

Abstinensbesvär om du slutar tvärt

Om du avslutar din behandling med diazepam plötsligt är risken för att du drabbas av abstinensreaktioner eller s.k. rebound-fenomen stor.

Det kan ge sig till känna bl.a. genom övergående perioder med orolig sömn, psykiska symptom och onormala känselförnimmelser. Abstinens kan också uppträda i form av:

  • Muskelsmärta i olika delar av din kropp
  • Du drabbas av huvudvärk
  • Du får spänningar i kroppen
  • Du känner extrem oro
  • Du blir förvirrad
  • Du känner dig rastlöshet
  • Du blir lätt irriterad

Vid allvarlig abstinens kan du också uppleva:

  • En känsla av att du inte känner igen dig själv i spegeln, känslan av att du tittar på någon annan (s.k. depersonifiering)
  • En känsla av overklighet och overklighetskänslor
  • Du kan drabbas av hallucinationer
  • Du kan få stickningar och domningar i kroppen
  • Du kan drabbas av stora humörsvängningar
  • Du kan få epileptiska anfall
  • Din sömn kan bli störd
  • Du kan drabbas av ångest
  • Och du kan känna dig onormalt rastlöshet

Känslighet för ljud, ljus, röster och/eller fysisk beröring kan också förekomma. I riktigt svåra fall kan även avsiktliga självmord förekomma som en effekt av abstinensen.

Vill du veta mer om beroende, abstinens och att avsluta en medicinering? Läs den här sidan om:

  • Olika typer av beroende
  • Risker vid beroende
  • Abstinens
  • Råd till dig som vill sluta

Olika typer av beroende

Du kan drabbas av många olika typer av beroende.

Du kan till exempel drabbas av ett högdosberoende – ett beroende som ofta utvecklas i ”njutningssyfte”. Men du kan också drabbas av ett terapeutiskt beroende. Ett terapeutiskt beroende av ett läkemedel betyder att du tar din ordinerade dos, men inte klarar dina olika vardagliga göromål och aktiviteter utan den ordinerade dosen. Har du ett terapeutiskt beroende är det inte ovanligt att du kontaktar din läkare ofta och du förnyar ditt recept regelbundet.

Högdosberoende användare behöver oftast större och större mängder, för att känna någon effekt av preparatet. Den här personen dricker inte helt sällan större mängder alkohol i kombination med bensodiazepin-preparaten, och har vanligen mycket stor ångest eller oroskänslor. Ända upp emot nittio procent av alla missbrukare missbrukar också olika typer av bensodiazepin-preparat tillsammans med andra droger. Detta även om det är välkänt att dessa kombinationer kan svåra biverkningar bland annat i form av dödliga förgiftningar.

Risker vid beroende

Personer som är beroende av preparatet eller som överdoserar det, kan ofta utföra impulshandlingar, t ex snatteri, våldsbrott eller andra lagöverträdelser.

Kanske har du hört talas om eller läst om så kallade ”paradoxala” reaktioner.

Paradoxala reaktioner drabbar främst antingen äldre personer eller yngre personer. Oavsett vilken ålder du har kan du dock drabbas, risken är bara mindre för andra grupper än de två nämnda ovan.

Forskning har visat att flera olika oprovocerade typer av våldsbrott kan härledas till denna typ av reaktion. Oftast då som följd av missbruk, och inte sällan i samband med ett kombinationsbruk av medicinerna och alkohol eller andra droger.

Abstinens

Om du använt diazepam under en längre period och möjligen också utvecklat ett beroende, är det inte ovanligt att du upplever abstinens när du slutar att medicinera med diazepam. Det är en vanlig, men inte alltid så känd, logisk följd av en lång medicinering eller ett beroende.

Abstinensen kan ge så väl fysiska som psykiska symptom. Känner du inte till att du kan få abstinens, är det mycket lätt att tolka det som ett symptom på en sjukdom som bryter ut i samband med att du slutar med dina tabletter.

Abstinensen efter diazepam kan ofta vara mer långdragen än för andra preparat som ger abstinens. Har du drabbats kan du räkna med att abstinensen kan pågå i flera månader, snarare än dagar. Dock är den inte lika svår hela tiden, utan går ofta i vågor med lättare och tyngre perioder.

Abstinens även utan dosminskning = Toleransabstinens

Du som äter medicin med diazepam kan uppleva abstinensbesvär trots att du varken dragit ner på dosen eller försökt sluta. Du har då utvecklat det som kallas toleransabstinens.

Preparat med diazepam är tillvänjande. Det betyder att kroppen kräver mer och mer av dem. Om dosen inte ökas är risken stor att du, på grund av tillvänjningen, får en ständigt pågående abstinens. Att sluta med tabletterna genom att långsamt trappa ned dosen, är enda möjligheten att bli av med toleransabstinens. Men var medveten om att abstinensen då kan förvärras under en övergångsperiod.

Symptomen för toleransabstinens är inte bevisade, men visar sig ofta i form av depression, tvångstankar, fobiska tillstånd, våldsamt beteende eller psykoser och hallucinationer.

Vanliga abstinenssymptom

  • Sömnstörningar
  • Psykiska symptom och onormala känselförnimmelser
  • Huvudvärk, spänningar i nacke och axlar med åtföljande huvudvärk
  • Muskelsmärta, domningar och stickningar
  • Extrem oro, rastlöshet och ångest
  • Förvirring, irritation och humörförändringar

Allvarliga, men sällsyntare abstinenssymptom

  • Depersonifiering (en känsla av att vara separerad från kroppen) och overklighetskänslor
  • Hallucinationer
  • Epileptiska anfall
  • Känslighet för ljud, ljus, röster och/eller fysisk kontakt
  • Självmord (avsiktliga)

Om du vill sluta

Misstänker du att du håller på eller har utvecklat ett beroende och vill sluta med dina diazepam bör du i första hand ta kontakt med din läkare. Han eller hon kan ge dig råd om hur du ska trappa ned din dos på bästa sätt. Du kan också ta kontakt med närmaste vårdcentral eller en beroendemottagning, som är specialiserad på den här typen av frågor.

Var beredd på att du kommer att uppleva abstinensbesvär – och att den kan uppträda under en lång tid. De kan också vara bra för dig att veta att din abstinens kan komma och gå under en längre period efter att du slutat. Ibland kan denna period vara ända upp till flera månader.

Försöker du sluta med tabletterna som du tagit under en längre tid, kanske flera år, eller i varje fall i flera månader, kan du uppleva att dina ursprungliga symptom – t.ex. sömnsvårigheterna – blir betydligt värre. Du kan också få fler svårigheter i form av ökad rädsla och ångest som övergår i panik.

Upplevelser av det här slaget i samband med att du avslutar medicineringen är oftast inte ett tecken på att du utvecklat en någon typ av ångestrelaterad sjukdom, utan helt enkelt ett kvitto på ditt tablettberoende och tecken på att du har läkemedelsabstinens. Det är symptom som är övergående allt eftersom abstinensen klingar ut.

Ett par råd till dig som planerar att sluta med tabletterna

  • Ta det lugnt! För att få en så uthärdlig abstinens som möjligt bör du trappa ned långsamt till noll. Rådgör också med din läkare innan du påbörjar nedtrappningen.
  • Ha närstående och människor du litar på i din omgivning.
  • Försök att ha någon nära dig som du kan prata med när det känns svårt.
  • Du bör helt undvika att drick alkohol under din nedtrappning och använd inga andra droger.
  • Var uppmärksam på dig själv, hur och din kropp reagerar på läkemedel och liknande.
  • Drick mer vatten eller vätska än vanligt.
  • Aptiten kan bli sämre, men försök ändå att äta ofta, regelbundet och varierat.
  • Blodsockret kan sjunka. I förebyggande syfte kan du ha druvsockertabletter i väskan.
  • Vila! Lyssna på din kropp och på dess signaler.
  • Undvik att använda andra tabletter för att dämpa dina abstinensbesvär. Det kan i värsta fall leda till värre och längre abstinens.

Håll ut! Liksom andra abstinenser går tablettabstinensen över utan behandling, men kom alltid ihåg att det kan ta tid.