Erfarenheter av Stesolid

 

Har du egna erfarenheter av Stesolid?

Berätta vad du har varit med om och vad du tycker om detta läkemedel! Har du positiva eller negativa erfarenheter? Biverkningar eller inte biverkningar?

Du är inte ensam, det finns många med dig!

9 Responses to Erfarenheter av Stesolid

  1. Kjell Ramberg says:

    Hei. Jeg har brukt Stesolid i mange år,visste ikke engang at det var vanedannende når jeg fikk det.Alt har gått bra inntil jeg fikk beskjed av fylkeslegen at jeg brukte over det som var den godkjente grensen for å kjøre personbil.Det var for 3.5 år siden.Leverte inn førerkortet,har ikke vært bort i noen trafikkproblemer i alle årene som da har kjørt ”som farlig i trafikken”.Har kjørt både i Oslo/New York++.Nå holder jeg på å komme ned til det blodserumet er nåværene grense,i 3 måneder har jeg brukt maks 2x5mg Stesolid,men serumet minker IKKE! Er det noen som vet hva feil jeg gjør,og hvor lenge dette serumet holder meg borte fra førerkortet? Om jeg slutter med de 10mg Stesolid pr. døgn nå idag,vil det hjelpe? Takker for alle gode råd,legene har ikke kunnet svare på dette ennå,har jo bare gått 3 måner..God jul og et friskt godt nytt år til dere alle!!

  2. A says:

    Stesolid fick katastrofala konsekvenser i mitt liv. De biverkningar som står som sällsynta kom som ett brev på posten, dock gradvis vilket gjorde att jag inte insåg att det var just biverkningar av läkemedlet. När man väl får dessa biverkningar är man redan för personlighetsförändrad för att ha insikt om något överhuvudtaget. Detta drabbade mig: förvirring, ökad ångest, störd verklighetsuppfattning, minnesbortfall som sträckte sig över veckor, aggressivitet, fientlighet, raseriutbrott, irrationellt & destruktivt beteende, självmordstankar, psykoser, vanföreställningar etc. Jag var mycket nära att förstöra mitt liv för gott på många sätt. Tog mig ur detta helvete av en slump och vaknade upp som ur en årslång mardröm. Lyckligtvis kunde jag rädda det jag raserat.

    • marita noumi says:

      Hej…misstänker att min 23 åriga son drabbats av detta,undrar bara hur du fick hjälp?Hur tog du dig ur detta? Mvh Marita

  3. Kjell Ramberg says:

    Hei,jeg skjønner det er flere som sliter med dette,og jeg syns det er kjempebra gjort til de som klarer det.Om en ikke klarer det ved første forsøk,andre,eller tredje++,så er en på rett vei likevel.Det viser at en har den viljen/pågangsmotet som til slutt må og skal bringe en igjennom denne tøffe tiden.Ingen opplever det helt likt,to personer som har brukt akkurat det samme over lik tid kan ha helt forskjellig erfaring med å trappe ned.Men det trenger ikke ha noe med at den som sliter mest mindre viljestyrke.Møter du ”veggen”,og alt synes å falle i grus,så ta og føl på det også,selv om veien fremover er full av hull og tornekratt. VI VIL IKKE GI OSS!! Jeg er en av dere der ute,er mitt i denne ”krigen”,om det blir seier vet jeg ikke ennå,men nå må jeg bare fortsette.Har passert ”no return”grensen..Ønsker dere som leser dette en så god morgen/dag som mulig.(selv er jeg natt-menneske,”natten er min dag”.

  4. Kjell Ramberg says:

    Nå kan jeg skrive:ENDELIG!! Den 26.februar tok jeg ny blodprøve, 6.mars fikk jeg beskjed om at blodserumet var innenfor den godtatte grensen.Leverte søknaden om å få førerkortet tilbake 14.mars,og 11.april var jeg hos biltilsynet(gamle navnet..)og tok nye bilder++. Helt siden august/september i fjor høst har dette vært målet,det har ikke vært noen enkle måneder,har trodd at jeg både har hatt kreft,hjerteinfarkt++,Den ene dagen det,så noe nytt neste dag,samtidig som en skal prøve å være ”normal”..men jeg tenkte mest på å komme meg gjennom min normale unormale dag,så fikk andre tro hva de ville om meg.Jeg var jo midt i min egen ”krig”,ikke på sykehus,men hjemme sammen med min kone.Hun forsto hva det kostet,det har betydd veldig mye. Har lært veldig mye på de månene som nedtrappingen har pågodt,lett etter informasjon om hvordan en skulle trappe ned,men fant aldri en brukbar ”oppskrift” på det.Nå vet jeg at det finnes ikke noen sånn ”oppskrift” som er tilrettelagt for alle,men at vi selv må finne den metoden som passer hver enkelt av oss.For vi er alle ulike,vi trenger forskjellig tid på å komme gjennom en nedtrapping.Ingen er expert på dette her,det er så mye som kan være med på om det skal lykkes eller ikke,omgivelsene,å få gjøre det på din måte(selv om ”experten” sier noe annet),de som sier du er svak,osv.Den viktigste delen er deg selv,går du 110% inn for å klare det,koste hva koster,så er du alt godt i gang.Som jeg har skrevet tidligere,lykkes du ikke første gangen,andre++,så ikke mist motet,du VIL klare det tilslutt.Aldri gi opp det håpet,for en dag blir det virkelighet. Jeg sitter ikke her og føler meg bedre/heldigere/sterkere enn andre som sliter med å komme ned på pille-forbruket,jeg er og blir en av dere ”der ute”,kampen min er på ingen måte over.Målet mitt nå er å bruke så lite som mulig,og å fortsette med det. Livet er ikke så enkelt,men ingen har lovet meg en rosenhage.. Hvis kun EN person har fått noe ut av min altfor korte historie,så var dette ikke bortkastet..forresten,jeg hadde nytte av det selv,også,en slags ”dagbok”(tynn dagbok..).Min døgnrytme:”Your Day is My Night ”.

    • Marianne Karlsson says:

      Jeg synes du er greit som klarer det som du går igenom. Jeg har sjelv gjort det för många år sedan. Fick stor hjälp. Det visste inte då så mycket av vanebildningar. Det var omkring år 1965 då Valium blev kent i Sverige. Jeg har numera en liten dos av Stesolid som hjälp vid lite jobbiga dagar men försöker att inte öka utan låter ångesten ha sin egen dag ibland. Att jeg skriver lite på norsk er att jeg har en man fra Norge. Hoper att det blir bra för dere og hilsen fra meg. Ella.

  5. Marie says:

    Hej!
    Stått på Xanor i många år,och även haft ett beroende.Efter 9år avslutade jag behandling. Tre år senare fick jag börja igen eftersom jag fick panik ångest med andnings svårigheter o.s.v. Senare p.g.a xanor snabb verkande tabletterna,övergick till depot två gånger dagligen och behövde inte ändra eller höja dosen. Står idag på concerta och diazepam,vilket är en lättnad. Jag vet att mediciner fungerar olika på personer och det är viktigt att ha med sig som läkare framförallt. Benzodiasepiner är inget att leka med. Jag försöker använda mig av andra medel så mycket jag kan,mot min oro och ångest tex. Promenader,frisk luft,människor omkring mig e.t.c. Kan man bara hantera dessa preparat benzo,så är dom till stor hjälp för många trots detta rävgift,som jag kallar det. Vill ge råd till andra att vara mycket försiktiga med dessa preparat. Om du känner att du får ökad ångest och efter ett tag måste höja dosen trots normal dos,rekomenderar jag att ta kontakt med läkare och helst avsluta behandling och ev.pröva andra läkemedel som icke är bensodeazepiner. Detta är av all välmening jag skriver detta. Vill du veta mer om dessa läkemedel och ångest relaterade symtom och besvär så leta fakta på internet dock inte Flashback Forum. Prata gärna med din läkare också. Va inte rädd för Ångesten den är naturlig och går att få bukt på. Kom ihåg Läkemedel är ingen bot,men ett bra hjälpmedel.

  6. Line82 says:

    Har ätit stesolid i många år. Får ingen kick effekt för att det är Så långverkande.
    Inga problem med abstinens / urtrappning heller både kick och beroende av ”snällare” sobril. Har varit utan benzo 7 mån, men havererat livet livet ändå. Olika reaktioner olika människor?

  7. Marieanne lindskog says:

    Äter stesolid då jag alltid vaknar med ångest. Vågar inte heller gå ut utan dom utan stänger in mej. Har inte haft några utsättning problem när jag gjort uppehåll. Utan dessa tabletter hade jag inte haft något liv. Läkarna har försökt i 25 år men inte fören jag fick stesolid blev jag normal

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *